Cats har en otroligt bra låt som heter Memories. Det kan nog vara världens finaste låt i världen. Låten sjungs av en katt som är utstött för att hon är så ful och gammal. En katt försöker att gå fram och ta i henne men blir tillbaka dragen av en annan. Hon sjunger om minnen från den gamla goda tiden då hon var lycklig. Att låta minnena leva igen. Hon vill leva i sitt minne. Jag känner lite tvärtom.

Jag kom på här om dagen att jag har förträngt mestadels av min högstadietid. Den var hemsk! Jag säger inte att jag hade det hemskast i världen men nog fan mådde jag dåligt varenda dag. Mina minnen kom tillbaka när jag var på en högstadieskola för att hålla i en klass i en lektion. Då märkte jag att högstadiet inte bara var jobbigt för mig. Det är bara jobbigt. Ärlighet är ett ord man bara hör på film och känslor var ett tecken på svaghet. Ungarna blev förolämpade om och om igen och de vägrade visa att de tog åt sig. Och de som förolämpade skrattade eller log hånfullt. Och det värsta var att de som blivit förolämpade gjorde samma sak mot någon annan.

Behandla andra som du själv blir behandlad.

Det är just det där flinet eller skrattet som tar på en. Det är inte att man vill förneka någon annan lycka utan det handlar om att man inte vara en underhållning. Jag vill inte vara ett avsnitt av Americas Funniest Videos där man skrattar åt andras olycka. Jag vill vara en person. Inte vilken person som helst heller utan jag vill vara mig själv och bestämma när jag ska vara rolig. Är det för mycket begärt?

Visserligen må jag ha förträngt det mesta av min jobbiga del av mitt liv men det är ändå den delen som har gjort mig till den jag är. Jag har blivit stark. Eller starkare i alla fall. Jag har lärt mig förstå hur människor fungerar. För tro det eller ej men jag var vän med de som skrattade åt mig. Jag fick ta del av deras drömmar när de berättade vad de vill med sina liv. De litade på mig och tackade mig med skratt. Men där lärde jag mig när folk ljuger, när folk tar på sig en mask. Jag lärde även känna mig själv och skillnaden mellan mitt ansikte och min mask. För nog fan hade jag en mask. Många masker. Hade den likgiltiga masken, den arga masken då det var nog, den glada masken som inte var så hållbar i längden. Och värst av allt hade jag även den skrattande masken. Så jag fick lära mig varför man skrattar och hur man ska undvika konstant skratt. För man kunde aldrig undvika skratt helt, ett tag kanske men inte länge.

Livet utan en mask existerade inte. Jag råkade ha sönder min mask en dag och den dagen kommer jag aldrig glömma hur jag än försöker. Det var då jag lärde mig se skillnaden. Då fick jag se mitt ansikte. Då var jag medveten om hur jag tog på min mask varje morgon och hur jag tog av den när jag var ensam. Då erkände för folk om min mask. Men den gången då min mask gick sönder var hemsk. Har aldrig känt mig så patetisk, så sårbar så lättåtkomlig. Skrattarna fick ju se mitt ansikte! De fick veta vem jag var!

Men det var nog lika bra för annars skulle jag nog vara som dem idag. Jag kanske inte skulle få av min mask.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det har varit mycket prat om förhållanden nu på sistone. Folk blir nykära hit och dit eller tar sitt förhållande till nästa steg. Mina singelvänner börjar ta slut. För en månad sen skulle jag bli skitless på allt och bara vilja ligga med allt som rör...

Vad är perfektion? Hur ser något ut när det är perfekt? Hur kan något vara helt perfekt och felfritt?   Jag kollade på min tatuering idag och märkte att ena ögat var ojämt. Det var osymmetriskt jämfört med det andra ögat och det såg inte så snygg...

Nu är det gjort alltså!   Tatuerad för livet. Nu har jag bläck i mitt skinn som visar ett mönster på min hud. Ett mönster av svarta linjer som aldrig kommer att gå bort.   Om jag inte ångrar mig  och har pengar och tar bort det med laser&hell...

Misstag gör vi allihopa. Men vad är ett misstag? Jag har märkt att jag har är otroligt bra på att göra bort mig. Och med det menar jag att det finns tillfällen då jag verkligen beter mig som en idiot. Verkligen… Men nu för tiden får jag bara e...

  Fighten mellan det goda och den onda är ett ämne som är ständigt återkommande och ständigt intressant. Det är intressant därför att det är som rymden: oändlig så vitt vi vet. Men vilka vinner? Det goda eller det onda? I filmer, sagor, spel, ti...